söndag 9 februari 2014

Att axla vardag igen


Tjingeling!
Plötsligt har en vecka vardagsliv passerat och bloggen fått "ligga i lä".
Vardagen ja.
Hur ter den sej efter en burnout/utmattningsdepression då?
De flesta, så även jag, trodde väl att man återgår till arbetslivet när man återhämtat sig 
och åter är i tipp-topp form.
Så är det ju inte riktigt.
När man drabbas av utmattning av denna sort blir man sjukskriven för att kunna återhämta sej så pass mycket att man har ork att igen börja vänja sej vid vardagslivet.
Hela sjukskrivningen har varit fylld av läkarbesök, psykolog- och terapibesök.
Dessa är inte över än, utan fortsätter för att man skall få bearbeta sin "sjukdom" och få 
hjälp och stöd vid återanpassningen till vardagen.
Nu börjar klättringen tillbaka till "toppen" alltså.
Alla läkarbesök, terapier och meditationer/avslapningsövningar
 skall alltså samsas om tiden med ett fulltidsarbete och familjeliv.
Jo, men det går!
Om man bara kommer ihåg att andas och påminna sej om att allt inte behöver göras 
nödvändigtvis absolut pronto!


Så har jag alltså kånkat omkring med tunga väskan nudå.
Gjort mina läxor.
Lektionsplaneringar, veckoplaneringar, rättat prov och suttit på möten.
Javisst ja, jag har ju hållit "några" lektioner också!
:)
 

Hubben har sina läxor han med.
Fortsätter ju sina navigations- och skepparstudier och sitter allt som oftast fördjupad över sina sjökort och böcker med mätverktyg och kalkyleringar.




Och grynen förstås.
Det är läxläsning varje kväll förutom fredagar.
Endel läxor är mera omtyckta än andra.
Jo, även pedagogens barn hivar en och annan läxbok i väggen allt emellanåt!
 


Sen är det kvällsaktiviteter.
Kompisar, konstklubb, innebandy, skidning, skrinning, ridning och allt som oftast nåt kalas.
 
 

Tomrum fylls med pyssel eller dataspel/playstation.
 

Tidiga morgonmål, mellanmål, middag och kvällsbit.
Jisses så mycket tid det går åt till att laga måltider och äta egentligen!


Huset ser mest ut som ett bombnedslag hela tiden.
Men fullt ös föder kaos.
 

Man har inte så mycket tid över för att sätta sej ner och "smell the roses".
 

Och allt som oftast kommer man på sej med att ha glömt något "viktigt".
Hjäälp!!
 

Men vet du vad!?
Vi hinner bara det vi hinner.
Världen går inte under för det.
Morgondagen kommer och vi får ta den som den kommer.
Vi är trots allt här för att LEVA.
Kom ihåg det!

En skön söndagkväll till er alla!
Kram
P;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails