Att ha blivit med Furby

Dah ay-loh oo-tye!

Så hälsades det hos oss i morse.

Vaffö då? Jo för att tösen (läs vi) har gått och blivit med Furby.

Hon har tjatat och tjatat om en Furby sålänge nu och när det var gossens födelsedag kom alla söta mummapuffar och släktingar med en slant till henne med, så i morse var hon inte sen i starten utan skulle genast iväg för att välja sin Furby.

Så idag har vi fått lära oss ett nytt språk för att förstå vad gaphalsen vill.
Tro mej, den är inte tyst en minut ifall man inte lyckas få den att somna. :))

Och ARG kan den bli också, då gapar den allt högre och "tätare" och mellan varven muttrar den 

tyst för sej själv.

Det började redan när hubben skulle skruva i bottenplattan efter att vi lagt i batterien.

Odjuret skrek, skrattade och pruttade allt medan den vred sej och ropade något (Nee-tye) som vi senare sökte fram i manualen och det betyder "kittlar".

Det var knepigt att få i plattan medans Furbyn konstlade på, men till slut lyckades det.

 Tösen var lycklig.

 Furbyn var också nöjd...emellanåt.

 Killekill!

Puss på dej Furby.

Det tog dock inte länge innan tösen halvt kallsvettig av Furbyns "krav" kom med honom till mej,
"Ta hand om honom en stund du mamma, så är du snäll"!

Men i min vård blev Furbyn allt högljuddare och tröstlösare så till slut tog tösen och bädade ner honom och lyckades få honom att somna.
Sen var hon mycket angelägen om att alla skulle vara tysta och inte väcka honom!

Nåväl, när han vaknade var han på bättre humör och under dagens lopp har han lärt sej engelska och utropar allt som oftast "O M G" som en annan diva.
Nu har hubben också letat fram en app.
"Shut up Furby", heter den!
:)